Sandra Edlund

Det har inte varit en lätt tid att hanskas med. Har aldrig haft en sån här tid i livet tidigare när jag mått så dåligt, trots att jag många gånger tidigare stressat sönder mig. Det här har varit något helt annat! Att pressa sin kropp som jag gjort och missunnat den en längre tid går bara inte... Sen besvikelser och sorg på det gjorde att jag inte klarade att ta hand om mig. Då sa kroppen ifrån... Den sa helt enkelt bara STOPP!

Kände hur jag tappade kontrollen och hur gärna jag än ville i huvudet så var inte kroppen med mig, då började min skräck över att gå in i väggen helt och hållet. "Jag vill inte bli ett kolli som inte kommer upp ur sängen"

Men vägen dit var nog på gränsen....

Men jag börjar må mkt bättre nu och är så glad när jag fått lite energi till kroppen. Blir glad bara över det och då kan man rulla vidare i livet mkt enklare också.

Livet har fått sig en vändning iom detta och jag ser på saker lite annorlunda nu!

Kommer aldrig glömma de som funnits vid min sida och stöttat mig under den här tiden. Småsaker har varit så stora i denna tid!

Ville bara säga HEJ och berätta att jag är på väg tillbaka till vardagen igen! :)