Hmmm...
Många otroligt tråkiga saker som händer, samtidigt som det händer otroligt mkt positiva saker... Hur blir man som person då..?
Svar: Lättretlig, oförutsägbar och vilsen!
Vad behöver man då?
En promenad med en vän kanske....? Tragiskt att man inte har en endaste vän kvar i stan. De flesta har flytt österut. Mina vänner bor runtikring mig men ingen tillräckligt nära för att kunna ta en impulsiv promenad och bara prata. Så himla tråkigt...
Vad tror ni om att sätta ut en annons där "nära vän sökes" Vore nåt va!! :)
Tips! Robban slutar att arbeta och finns då till hands för promenader. Då kan ni ägna tiden åt att "skapa" det är ni så bra på..................Sen finns ju jag o hundarna.............
KRAM!
Nu vill jag flytta hem och gå promenader med dig gumman!!! :) Jobbigt när du skriver sådär... så synd! Om jag kunnat hade jag ställt upp anytime!! Men jag finns ju på telefonen oxå - alltid! :) Det hoppas jag du vet! puss
Jag känner tyvärr samma sak, enda skillnaden är att min fru bedrog mig med min bäste vän... jag tror vi får ta och leta under nån annan sten som vi inte tittat under än... där kanske en ny bästis finns! Lycka till, och tack för en bra blogg!
Mamma: Ja det är tur jag har er här hemma :)
Emma: Så söt du är! Önskar ni fanns lite närmare så vi kunde träffas lite mer spontant! Blir så sällan nu... Såg om din lilla semester med din mamma! Vad mysigt det låter! Hoppas ni får det bra! :) KRAM
Johan: Men usch då! Vad hemskt! Låter som en riktig mardröm! Jag hoppas det löser sig och du träffar en ny fru i framtiden!
Hej gumman! Önskar också att vi bodde närmare så man bara kunde kila över till varann och bara mysa och snacka skit :) Saknar det här i götet också :( Får ses när jag kommer hem i alla fall! Ha det bra så länge! Puss på dig!
vet precis hur det känns....
Hoppas det löser sig för dej.
Kram
Usch inte kul att känna så :( Jag vet att vi inte är nära vänner men jag är väldigt bra på att lyssna o har även en kissnödig rottis (hund) som alltid är på för en promenad så det är bara att höra av dig :)
Kram
Rebecca: Jaaaa, jag saknar kvällarna då vi gick till gamla texaco och handlade chokladbollar för att mumsa hemma hos dig! Det var tider då! Kan det inte var lika enkelt idag? :) Miss you sweetie! Puss o Kram!
Madde: Ibland är det tungt i livet, trots att man inte vill det. Men det är bara en själv som kan göra något åt det. Så nu jäklar har jag bestämt mig för att ändra det ;) Kram
Karin: Men gud så snäll du är!! :) Precis vad som behövs här i livet. Folk som verkligen bryr sig om andra och inte bara ser sin egna bubbla. Jag följer gärna med ut på någon promenad med den "lilla" rottisen :) Jag hör garanterat av mig! :) KRAM