Sandra Edlund

Ledsen för att det inte blev någon uppdatering under gårdagen. Men bättre sent än aldrig som man säger :)
Blir svårt att berätta resan i ord här, finns så mkt att berätta. Men jag ska göra mitt bästa.

Resan började ju mindre bra som ni kanske förstod av mitt lilla rosa pass. Nää, usch vill inte ens tänka på det, gör mig bara förbannad... Även lite andra småproblem som ställde till det innan avresan. Vår kära vän Ella som skulle med på redan fick åka in till akuten dagen innan och tillbringade hela natten på sjukhuset. *stackare*
Vilket gjorde att hon inte kunde följa med oss :(
Som tur var hittades en ersättare i sista stund, en annan blond donna.

Iväg kom vi iaf, Ryanair.. ja, vad har man o säga om de. Första gången jag flög med de och det var en upplevelse i sig :)



På flygplatsen fortfarande i Sverige

Väl framme i Italien tog oss hyrbilen och GPS:en till hotellet i Milano. Fint 4 stjärnigt hotell med trevlig personal. Sånt uppskattas alltid!
3 brudar i samma hotellrum.... 1 dusch, 1 spegel och knappt  några eluttag.. Kan sluta hur som helst. Men det gick oförväntat bra! Sen kväll när vi var framme, lite upppiffning, ombyten och sen iväg för att äta en fin kvällsmåltid. Italiensk mat är verkligen något jag älskar! Så lite mozarella ost, bruschetta, tomat, parmaskinka följdes med en köttbit och sallad och ett glas rött.

 

"Tobbe The Boss" vid matbordet. 

Efter den goda måltiden tog vi oss till det häftigaste innestället i Milano, "CaWalli". Där vi dock fick vända innan vi ens kom in. Fullt och kö ända till Venedig.. typ!
Även om vi stod på listan släpptes ingen in.. så vi vände och åkte tillbaka till en annan klubb. Där gjordes några redbullvodka.. eller ska jag säga vodka med lite redbull. Tjejen bakom baren var inte snål med spriten där inte... Träffade på någon fotbollsspelare med sina vänner som bjöd på champagne. Precis när vi började få som trevligast så var det dags att tänka på morgondagen.

Få timmars sömn stod på listan och en lång dag framför oss, racet var inte förrän på söndagen men på lördagen var det kvalrace för förarna och det var ändå fart och fläkt inne på banan.
Shiiiit, säger jag bara. Jag har varit i Italien tidigare och upplevt hur Italienarena är gaaalna i svenska blondiner. Men i det här sammanhanget var det heeelt galet! Aldrig varit med om maken!

                                           

Olika bilder inne från banan

Det gick inte att röra sig någonstans utan att vi hade en cirkel runt oss med kameror från alla vinklar, alla skulle fotas tillsammans med oss och "kisses" hit o dit!
Det var bara att le ständigt, in med magen, rak i ryggen och inte blinka allt för ofta för man visste aldrig när man var med på en bild :)
Underbart väder hela dagen, 26 grader i skuggan när vi åkte på morgonen ökade med minst 10 grader till under dagen. Solen stekte oss och fötterna ömmade vill jag lova! Jag hade så fruktansvärt svullna fötter med blåsor på flera ställen! Det var bara att ta skorna i handen och knalla barfota när dagen var slut.





Mysiga hotelltofflor var underbara för mina stackars fötter

Hem för att vila lite på hotellet innan vi skulle iväg till den enda Dolce  & Gabbana Gold restaurant . Vi hade turen att få besöka denna otroliga restaurang. Tyvärr fick inte kamera brukas inne i restaurangen men besök gärna deras hemsida för att se den otroliga inredningen de hade helt i guld!

http://www.dolcegabbanagold.it/

Tom toaletterna var otroliga, framför varje toalettsits satt en liten TV skärm i gulddörren!!! Försökte smygfota lite inne på toaletten.. hihi... men det går inte att jämföra mot verkligeheten.


       

        

Söndagen var ett faktum och med 4 timmars sömn var jag oväntat pigg!
Ingen tid för att vila när man är i Milano över en helg. Vi var ute i god tid för att slippa allt för mkt kö in till banan. Dock inte tillräckligt tydligen, sittandes i bilkö i 2,5 timme för att komma fram gjorde att vi knappt hann fram i tid för "the pitwalk" men vi hann precis i tid.
Tiden gick jättefort och var tom mer uppståndelse kring oss än dagen innan. Det var dags för "the gridshow" Marie fick vara grid girl för föraren Robbin Harms, som tyvärr kraschade under racet.



Finns ett klipp att titta på:   http://www.youtube.com/watch?v=2s0GlwkQzNc

Söta Marie och Robbin när han kraschar.. hemsk krasch. Vi trodde inte han överlevde men han hade verkligen änglavakt och gick därifrån utan en enda skråma sen!

Jag var gridgirl för www.stiggy.com 's andra förare Yoann Tiberio. Han körde bra och slutade på 9:e plats. Duttig pojke!


Tyvärr var vi tvugna att fara hemåt innan dagen var slut för att inte hamna i denna oändliga kö på hemvägen också, då hade vi aldrig hunnit till flygplatsen i tid.

En lång dag var det och det är alltid skönt att komma hem samtidigt som jag saknar Italien redan...